|
Skidpionjären Rimfors
Olle Rimfors föddes den 14 maj 1896 på Tivedens nordsluttning strax söder
om det lilla samhället Vretstorp. Det var där i den tvära branten ner
mot Närkeslätten och i Tivedens mörka trollskogar han tog sina första
stavtag och drog sina första utförslöpor. Skidorna hade han fått av
sin far i julklapp, som i sin tur hade bytt dem till sig när han sålde timmer i
Oslo år 1900. Denna julklapp förändrade Olle Rimfors liv för all framtid.
Så snart Olle, eller Olof Alfred Andersson som han hette då, blev stor
nog att välja var han skulle göra militärtjänst, flyttade han upp till
snön i Jämtland. Året var 1915. Genom fältjägarregementet i
Östersund började drömmen om ett skidåkarliv att gå i uppfyllelse.
”Ett par tre mil innan frukost varje dag”, enligt hans egen utsago.
Sakta men säkert började Olle också vinna skidtävlingar, i allt
från längd och backhoppning till kombinerat, och snart kom tunga vinster på
löpande band. 1920 vann han Novos, 1921 blev han dubbel distriktsmästare och
satte backrekord i Örebro, 1922 vann han Novos igen och försvarade DM-guldet i
nordisk kombination, 1924 tog han sitt tredje Novos-guld och vann dessutom den mäktiga
tävlingen om Ebersteinstatyetten; 9 mil med karta och kompass och tung packning och
gevär på ryggen. Men det var inte vinsten i denna tävling som
förändrade Olles liv och ledde in honom på en ny bana.
Spanska sjukan
Kampen om Ebersteins armépris hade Olle startat med 39 graders feber och kämpat
hela natten. När han kom i mål på morgonen var han totalt slutkörd
och regementsläkaren konstaterade den fruktade ”spanska sjukan”. Hjärtat
hade tagit stryk och doktorn ordinerade Olle att avhålla sig från
skidåkningen ett tag. Det var detta som ledde in Olle, som nu tagit sig det
vinterklingande efternamnet Rimfors, på nya sätt att åka skidor –
utför. (Hör Olle berätta själv här.)
Tre år senare hamnade Olle Rimfors på Skidfrämjandets skidkurs i Storlien,
som hölls av hans egen regementskamrat Gunnar Dyhlén. Telemarksväng kunde
ju Olle sedan länge, men nu fick han smaka på plogsväng för första
gången. I samma veva såg han också den österrikiske skidpionjären
Hannes Schneiders bergsfilm Das Wunder des Schneeschuhs. Sedan var det klippt –
det går ju att åka utför enbart för utförsåkandets skull!
Tre män på skidor – forntidens Free Radicals
Olle Rimfors och hans skidkompisar började studera svängar i böcker och
tillsammans med Gunnar Dyhlén och gamle skolkamraten Folke Thörn spelade han 1931
in vad som torde vara den första svenska skidfilmen: Tre män på skidor.
Det var propagandafilm för utförsåkning och Skidfrämjandets
turiststationer i Rämshyttan, Storlien och Riksgränsen. Men efter ett tag visade
det sig att det kanske ändå inte fungerar så bra att lära sig
svänga bara efter böcker. Något saknades.
På GCI (nuvarande GIH) i Stockholm mötte han en skidfrände med samma
brinnande intresse för skidåkning, Sigge Bergman. Precis som Olle var han också
där för att plugga till gymnastikdirektör och sjukgymnast. Några år
in på 1930-talet började de söka efter något nytt för att föra
utvecklingen framåt i Sverige. Lösningen kom med en blå folder från en
skidskola i Alperna.
”You’re running like devils!”
Med vars 250 kr på fickan (en hundring från Skidförbundet och resten från
Skidfrämjandet) for firma Rimfors-Bergman i januari 1934 ner till Hannes Schneider och hans
världsberömda skidskola i St Anton am Arlberg i Alperna. De mäktiga bergen gjorde
först de två svenskarna något knäsvaga, men efter ett par veckor
konstaterade deras klasskompisar i vassaste gruppen: ”You’re running like devils!”
Olle Rimfors och Sigge Bergman hade frälsts av Arlbergskolan.
Efter tre och en halv vecka med skidskola och några tävlingar var det dags för Olle och
Sigge att representera Sverige i alpina VM i St Moritz. Föga förvånande hade de
båda svenskarna inget med toppstriderna att göra, utan slogs i den nedre tredjedelen
tillsammans med bland annat den franske talangen Émile Allais. Men det var lärorikt.
Olle filmade dessutom allt. När de kom hem hade Olle och Sigge en hel del att dela med sig
av och en hel del att sätta tänderna i. Det krävdes skidbackar,
läroböcker, slalomskidor, bindningar, skidskola, skidexamen, med mera. Detta, och resten,
är vad man brukar kalla: historia.
Just den historien, och hela bakgrunden till varför nästan 2,4 miljoner
svenskar i dag åker utför, finner du i den 312 sidor tjocka boken Olle Rimfors
skidfärd. Läs den och du får ett kittlande perspektiv på din åkning
nästa gång du är i skidbacken.
Ännu mer om Olle Rimfors i Svenskt biografiskt lexikon!
Kan läsas här ...
|
